Det har hänt en hel del sedan mitt förra inlägg. Jag åkte till jobbet den där tisdagen men det gick inte så bra. Jag sov i stort sett ingenting den natten, huvudvärken jag vaknade med var hemsk. Jag grät hela vägen i bilen på väg till jobbet och jag hade så ont. Jag klarade av att ha två patienter och sedan bröt jag ihop inne på min chefs kontor. Jag berättade allt, och jag har verkligen världens nästa chef. Hon är så snäll och förstående. Jag lyckades få en läkartid på en vårdcentral i Mariestad och den läkaren sjukskrev mig. Sedan dess har jag varit hemma. Förra onsdagen var jag på det planerade läkarbesöket som jag väntat på i två och en halv vecka. Det var hemsk, den läkaren förstod i stort inte ett ord av vad jag sa, jag satt där och grät och berättade hur dåligt jag mår och det enda han förstod och fokuserade på var huvudvärken. Han förlängde min sjukskrivning och skickade hem mig. Jag bytte vårdcentral redan nästa morgon och fick då en tid samma dag hos en kurator. Det var precis vad jag behövde Och jag ska tillbaka till henne nästa måndag. Under tiden är jag fortsatt sjukskriven. Jag har en lätt depression med panikångest som främsta symtom. Huvudvärken är också ett symtom. Det var skönt få en "diagnos", skönt att få ett sammanhang till varför jag mår så dåligt. Skönt att få hjälp. Så jag vilar mycket hemma nu. Har fått uppmaningen att göra saker som får mig att må bra, så det försöker jag göra nu. Även om det känns tungt så känns det otroligt bra att ha sånt stöd från Rickard, min familj, mina vänner och mina arbetskamrater. Det hjälper mycket!