Det där med träning efter graviditeten.

Det råder många diskussioner gällande vikt och träning efter graviditet runt omkring på sociala medier. Överallt bombarderas man med tips och råd på hur man bäst och snabbast går ner i vikt igen. Jag gick upp 23 kg under min graviditet vilket är ganska mycket. Jag kan med handen på hjärtat erkänna att några av de kilona var "onödiga" extrakilon, men å andra sidan så känner jag mig själv och vet att jag har disciplinen att träna bort dem igen. Däremot så blundar jag för all den dör vikthetsen, eller jag försöker så gott jag kan i alla fall! Vissa dagar har även jag mina dippar då jag kan stå och nypa mig i den där mjuka magen och sucka och känna mig missnöjd med mitt utseende, men då försöker jag påminna mig om några kloka ord som jag stötte på någonstans här på nätet som har blivit lite av mitt mantra gällande inställning till kroppen osv: "Det tar nio månader för kroppen att utveckla ett nytt litet liv och det tar minst nio månader för kroppen att återhämta sig fullt ut igen. Stressa inte, låt det ta sin tid." Så bra ord enligt mig!

Jag klarade mig ganska så lindrigt undan gällande komplikationer osv i samband med förlossningen (efter önskemål så ska jag skriva ihop en förlossningsberättelse, har bara varit aningens seg gällande det) så jag kunde börja promenera med vagnen i ett lugnt tempo ganska så snart efter förlossningen. Jag och Ruth har i stort sett varit ute nästan varje dag sedan början av augusti och för varje dag kunde jag verkligen känna hur jag kunde ta i mer och mer. För typ två veckor sedan började jag jogga försiktigt korta delar av de rundor jag går. Hittills har det känts bra men jag är jätteförsiktig. Egentligen ska man avvakta minst 3-4 månader efter förlossningen med att springa men jag hoppas att jag får tummen upp från min barnmorska till veckan när jag ska på min efterkontroll. Får jag det kommer jag börja ta i mer och springa längre. Jag har också börjat göra lite styrkeövningar här hemma om dagarna för att stärka upp de inte magmusklerna samt bäckenbotten igen. Allt detta gör jag för att må bra i kroppen, för att vara en bra mamma åt Ruth som orkar mer och mår bättre fysiskt. Däremot stressar jag inte, det får ta den tiden som krävs.

Bild lånad från http://blogg.amelia.se/hejhejvardag/
Så klockren!

Ruth Astrid Hedqvist ❤︎




Igår kom hon äntligen, vår lilla älskade och mycket efterlängtade Ruth! 3578 gram och 50 cm lång, älskad från allra första stund! ❤︎

Klarvaken.

Godmorgon på er! Jag vaknade för en liten stund sen och har legat klarvaken sen dess. Pyret är också vaken och gympar på där inne för fullt. Jag vet inte vem av oss som väckte vem men oavsett är det trevligt med "sällskap" så här på morgonen när man absolut inte kan somna om. Jag tror att det beror på att jag vilade väldigt mycket igår. Jag har känt mig lite hängig de två senaste dagarna så igår tog vi det mest lugnt hemma. Vi var förbi Marcus och Emelie en liten stund på eftermiddagen och fikade och pratade köksidéer. Vi har ju tänkt renovera köket i höst så det är mycket tankar kring det som spinner i huvudet nu! Jag får ta ett separat inlägg någon dag om hur vi har tänkt oss osv! Rickard passade på att träna igår och även jag fick lite feeling när han stack iväg så jag gick ut på en kvällspromenad i ett lugnt tempo. Även om det var tungt för ryggen så kändes det väldigt bra i övrigt. Resten av kvällen spenderades i soffan framför några avsnitt av Hawaii Five-0.

Det ser i alla fall ut som att det kommer bli en fin dag vädermässigt idag! Vi får se vad vi hittar på, städning är det enda som vi (läs: jag) har som måste i alla fall! 

Kvällssolen igår när jag var ute och promenerade.

Tidigare inlägg