Tänk att det har gått ett helt år sedan vår älskade lilla Ruth kom! Den 26 juli 2015 klockan 11.20. 50 centimeter lång och 3578 gram. Det känns helt otroligt! På ett sätt känns det som att hon nyss kom och på samma gång känns det som att hon alltid har funnits med oss. Vad mycket det har hänt på ett år dessutom! Hon har varit så otroligt älskad redan från första stund, från att ha varit det där lilla knytet till att nu vara en pigg och glad 1-åring som står långa perioder själv och som snart antagligen knäcker gå-koden! Hon är envis, busig (ler och skrattar när vi säger till henne, busunge deluxe), har temperament (tyvärr mitt med kort stubin), glad, gosig, kärleksfull (hon ska pussa på allt och alla) och framåt! Hon är det absolut bästa som har hänt oss och vi älskar henne allra mest av allt! Grattis på din 1-årsdag älskade lilla Ruth!

En månad. Den där första månaden känns lite dimmig så här i efterhand. Ruth kom och vi körde på, massor av besök från våra nära och kära som ville träffa henne och när hon var sex dagar gammal gick vi på hennes fasters bröllop. Hennes första månad blev lite jobbig då amningen krånglade och hon inte fick i sig tillräckligt med mat vilket i sin tur gjorde att hon inte gick upp i vikt som hon skulle. Här var både jag och Rickard väldigt oroliga för henne men tillslut fick vi äntligen börja ge hennr ersättning och då vände det och hon började gå upp i vikt som hon skulle igen!

Två månader. Under hennes andra månad började vi sakta men säkert skapa våra rutiner här hemma. Hon började le och vi var ute och promenerade mycket. Rickard åkte iväg till Malta med jobbet så jag och Ruth bodde några dagar hemma hos Ruths mormor och morfar Stefan. Vi började gå på Öppna förskolan och träffa andra bebisar. Ruths mycket efterlängtade kompis Nils föddes.

Tre månader. Ruth fortsatte att växa på, hon har sedan första början legat över medelkurvan gällande längden. Vi gav oss ut på hennes första flygresa när vi åkte upp för att hälsa på Rickards kusiner och Ruths tremänning Wilhelm som bor utanför Umeå. Jag kommer ihåg att det var någonstans kring den här tidpunkten som jag kom på mig själv med att jag nu slutade tycka att allting var så läskigt! I början kändes allting nytt man skulle göra med Ruth lite smått skrämmande men runt tre månader började jag "slappna" av mer. Lilla efterlängtade kusinen Melker föds.

Fyra månader. När Ruth var fyra månader flyttade vi hem till Rickards pappa Göran där vi bodde i nästan 1,5 månad i samband med att vårt kök renoverades hemma. Ruth blev mycket starkare i nacken och orkade nu hålla upp huvudet själv om hon låg på mage. Hon hittade sina fötter och vilken grej alltså när hon upptäckte dem! Leksakerna blev överflödiga i drygt en veckas tid efter den upptäckten! Ruth döptes och det blev en ordentlig tillställning med ruskigt mycket fika!

Fem månader. December kom och vi kunde flytta hem igen lagom till Ruths första jul. När Ruth var fem månader gammal skrattade hon för första gången! Ruths andra mycket efterlängtade kompis Samuel föddes.

Sex månader. Vi inledde året med att på nytt flyga upp och hälsa på Rickards kusiner, denna gång med resten av hans familj. Från att ha sovit riktigt bra under sitt första halvår vände det här och Ruth började sova jättedåligt om nätterna det fortsatte i några månader framåt.

Sju månader. Ruth började nu sitta själv och även gå runt i sin lära-gå-stol. Hon blev mer och mer rörlig och började dra sig fram på mage. Här fick vi sakta men säkert påbörja operation barnsäkra hemmet!

Åtta månader. När Ruth var åtta månader gammal började vi på babysim. Ruth blev stadigare och började stå upp mot saker som man ställde henne mot. Vi hängde mycket med kusinerna!

Nio månader. Här började det hända saker i ett rasande tempo! Ruth fick sin första tand, lärde sig att krypa, började själv dra sig upp och stå emot saker, äta smörgåsrån och dricka ur vattenflaskan själv!

Tio månader. Ruth hade sedan 1-2 månader tillbaka gjort massor av ljud men nu började hon äntligen säga papapapa och mamamama till mig och Rickard. Hon fick sin andra lilla tand i underkäken. Hon ställde sig mycket på knä och tränade balansen.

Elva månader. Sommaren har tillbringats med kusinerna, invigning av Melkers pool och premiärtur till Leos Lekland tillsammans med Alfred och Märtha. Märtha har blivit Ruths stora idol, hon dyrkar henne verkligen och skiner upp som en sol och skrattar så fort hon träffar henne! Det märks att hon tycker om att umgås med andra barn!

12 månader. Ruth har bara under den senaste veckan blivit väldigt stadig och står långa perioder själv. För två dagar sedan gick hon två stapplande steg själv så snart kanske hon lyckas knäcka gå-koden! Vi har varit iväg på vår första familjesemester på Öland tillsammans med kusin Melker och njutit av värmen som tillslut kom tillbaka! Det här första året har bara susat förbi och jag är glad och tacksam för varje dag med Ruth!