Ruths dop blev en minnesvärd dag tack vare alla våra nära och kära som kom (några långväga) för att fira tillsammans med oss! Själva dopakten var så fin, prästen var duktig och man kan säga att cirkeln slöts, det var nämligen samma präst som döpte mig för 25 år sedan! Dopet blev extra fint då Anna och Ida spelade och sjöng några låtar. Jag fick verkligen bita ihop för att inte börja storgråta! Ruth var väldigt lugn, inte ett knyst ifrån sig och efter att hon fått vatten på huvudet så tvärslocknade hon i Rickards famn! Med i dopföljet var även Ruths faddrar, Karro och Krister, samt lilla kusin Märtha som var så duktig och hällde upp vattnet i dopfunten. Karro läste också dikten "Ett nyfött barn".